Movienight



Oj, idag känns det i kroppen!
Jag la in en värsta powerwalktur i går kväll (fredagkväll?!) ja visst.
Det var som om jag straffade kroppen för jag inte ha rört på mig på sistone.
Ren revenge.
Sköönt.
Alla uptempo låtar på Coldplays blandade skivor - sen poff poff runt ön och lite till.
Sen har vi tokröjt i trädgården hela dagen.
Resultat?
5 större buskträd fick ge vika för solen och öppenheten.
Det blev ruskigt fint.

Men nu skulle vi behöva en lastbil att frakta bort allt med.
Vi får hålla tillgodo med svärfars bil med krok som kommer i morrn med släp.
Några vändor till Återbruket sen kanske det ser hyffsat normalt ut igen.

Vilken härlig kväll med solnedgång och allt.
Men Mannen och jag gå ner i filmrummet, tända lite ljus och avnjuta Marie Antoinette
som jag så länge har velat sett men inte kommit till skott.

"Lördag - det är nog den bästa dagen" - som Pyret sa innan hon somnade som en stock :)




Ja men nu vet ja! Näe..


Jag har spenderat två hela luncher på stan med att scanna alla bästa presentbutiker.
Jakten går på dagisfrökenpresenter.
Jamen, herreguuud va svårt det va då.
Pyret ska sluta helt.
Aldrig mer gå på dagis - sista dagen någonsin på fredag *gulp*.

Flisan har underbara fröknar som bara måste uppmärksammas.
Men där är vi så nya så jag vet inte hur saker går till.
Jag är van att man samlar pengar gemensamt och ger något från alla barn och tackar för terminen.
Det är mycket bättre.
Den här pressen är jättestor. Vilken nivå? När? Hur? Vad?
Och vilka?
Barnen har ju ofta 3-4 fröknar som är ordinarie. Men sen råkar det vara så att favoriterna kan återfinnas i systeravdelningen. Hmm...

När vi gick på dagis inne i stan så va de så coola. De sa: "Köp hellre nåt år barnen.
Då njuter vi lika mycket av att se dem har roligt med det som ni uppskattar oss för."
Begåvat och ödmjukt.
Men när inte det är uttalat så känns det konstigt att komma med det där underbart härliga "känguru"-bollarna som jag såg på Claes Olsson...

Va velig jag är. Man ska gå sin egen väg, jag vet. Det är tanken som räknas, jag veet.
Men jag har i alla fall presentångest - och det ska ni vet, mina vänner är ett rejält nederlag för en självutnämnd presentguru som jag.
Tips, anyone?

Goda grannar



Kom just hem från en härlig vinkväll med granntjejerna på ön.
Vi konstaterade just att det är fantastiskt att vi är ett gäng på
12-15 tjejer som har träffats för att vi bor på samma ställe.
Det är en unik konstellation.
Även om vi är många så är det en otroligt bra stämning,
vi roterar hemma hos varandra, man bjuder på det man känner för.

Vi diskuterar allt, grannar, barn, dagis, jobb, föräldrarledighet och livet självt.
Det är en rolig höjdpunkt och man ser verkligen fram mot eventen.
Nu tar vi en månadssommaruppehåll - sen är vi igång en gång i månaden.

Mannen och jag har lyxat italiensk vedugnspizza tilll lunch och pratat igenom semestern.
I natt sticker han till London.

Vi har hämtat oss efter midsommarens bravader.
Så gott det går.
Jag tror att Mannen innerst inne vill stanna hemma med oss.
Men vi klarar oss så klart.
Och snart är vi lediga tillsammans.
Alla fem.
Natti!

ps. tack speciellt för "backmötet" med dig, Elin!


Multigung


I en sån här skulle jag vilja tillbringa sommaren.
Härlig va?
Vi har en underbar trädgård i souterräng många träd men inga med tillräckligt bra avstånd.
Det här vore ju lösningen.
Fast inte priset *gulp*.
Hängmattan är av märket Fatboy och kommer från
pid.se och kostar 3990 kr.

I dag har vi softat.
Finns inget bättre.
När man ser nyktert.
Inga krav, inga tider och det gör inget om gräsmattan är för lång.
Who gives?
Vi tar hand och varann och utnyttjar tiden.
Nu har vi nedräkning till semestern!
VI börjar det bli dags?
Solen - var är duuu?

Guardian Angel


Vi har haft en skyddande ängel hos oss under midsommar helgen.
Familjen har haft en osannolik olycka med lyckligtvis god utgång.
Världen vänds upp och ner på hundradelar.
Värderingar likaså.
Prioriteringar.
Livet är viktigast.
Och kärleken.
Allt annat är petitesser.

Alla mår bra.
Fysiskt.
Psykiskt tar det nog betydligt längre tid.
Trauma.

Vi måste vara några av jordens godaste varelser eftersom vi hade en sån uppbackning med guldstjärnor i himlen - eller nåt.
Det känns som jag har fått ett varmare hjärta och helt nya ögon att se med.
Och älskar om möjligt ännu mer - min familj.
Hoppas ni andra har haft en bra midsommar!
Var rädda om er.
Kram
//L

the firm

Nu har jag börjat rodda för min lilla firma...
Ajaj, "lilla" får vi inte säga på min kvinnliga företagareutbildning.
Det är bara tjejer som säger så.
Vi förminskar oss. Gör vi?

Okej, jag har börjat rodda för min FIRMA. :)
Jag håller på att tömmer gästhuset och ska göra rent för Mannen har lovat att måla om.
Eller måla på - vitt blir det igen.
Sen tar det stopp.

Tänk, jag jobbar bitvis med inredning - men så kommer det till en själv.
Stopp.
Man har ingen aning om hur man vill ha det.
Stil?
County?
Slick?

Modernt?

Ikea?

Skomakarns barn - eller vad säger man.

Jag måste gå till djupet med det här.
Nu sover ett av två möjliga - så jag ska surfa runt och se hur jag vill ha det.
Återkommer i frågan!

Vad är väl en bal på slottet?

Jag bor inte här i natt:

Det gör Mannen -
Hard Days Night Hotel i Liverpool.

Jag?
Jag har feberungar och käkar falukorv, typ.
Men det är okej för det är världens mysigaste knasbarn.

Men visst hade det varit mysigt att ta en räkmacka och skumpa på rummet i kväll...
Nu är det chokladhavreflarn, citronte  i soffan och fotboll på tvn som gäller.

Nu fyller jag inte år längre...

Det är bara några minuter kvar av min födelsedag.
En halvskum dag för Mannen är inte hemma - han är i Liverpool.

Han firade mig dock storstilat sent i går kväll när jag kom hem från jobbet sommarfest - som bestod i en båttur i Stockholm skärgård, italiensk buffé och musik.
När jag klev in hemma trött och dan efter att kört hem så möts jag av findukning med serpentiner, skumpa och räklandgång!
Jag fick en klocka som jag önskade mig!
En oslagbart mysig stund - bara han och jag.
Äkta Man.
Äkta Champagne.
Det är äkta kärlek. :-)



På eftermiddagen fick jag prov på underbara vänner.
Annika kom förbi med en pralinask och en helt ny inredningstidning
till "ensamma-födelsedagsmammans-kvällsmys".
Jag blev jätteglad!

Barnen är sjuka så det känns lite trist att vara inne och hemma.
Speciellt en sån här dag.
Men vi har haft mysigt och hämtat krafter.


Fredag den 13e

Jodå, så man överlevde dagen med nöd och näppe.
Jag somnade två microstunder på kursen jag satt på i Stockholm i går...
Snyggt?
Näe, ni vet..så där när man vaknar så tänker man...lät jag, nickade jag till, såg nån?!

För lite sömn.

Självförvållat.
Ska råda bot på det inatt. Hoppas Flisan sover bättre för igån hade jag sjå med feberbarnet.
Mannen är utslagen i någon mystisk illamående dvala som inte verkar bryta ut riktigt.

Jag har jobbat hemma mestadels i dag. Träffat en client vid lunch :)
Promenerat med hund och lillbarnet i vagn - tills det ösregnade.

Vi fick ställa in storkalaset i morgon.
Sjukstugan pallar inte.
Så tråkigt för Pyrets skull. Men så är läget.

Kursen?
Jo, jag har lärt mig programvaran Flash - för att bredda kunskapen med webdesign etc.
Det gäller att passa på medans någon annan betalar fakturorna...så är inte fallet i september *gulp*.

Nu ska jag råda bot på sömnbristen - det är flera dagar ackumulerat som behövs hinnas i fatt.

Six years old



I dag var den stora dagen för Pyret.
6-års dagen.
Jag har preppat med banan- och sockerkakor och så blev den en önskad princesstårta.

Presenttanken gick hem!
Hon fick en söt, liten digitalkamera avsedd för barn.
En så perfekt present - hon älskar att låna våran.

Nu slipper vi hålla andan när hon springer runt som en paparazzi och plåtar syrran i alla vinklar.
Pyret har en EGEN kamera. Rosa, stöttålig och med söta ljud som klickar till vid olika funktioner.
Vi kanske just har säkrat ålderdomen med att uppmuntrat ett intresse som kan utveckla sig till ett välbetalt och prisbelönt yrke i framtiden!

Annars var den en konstig dag med ett inställt möte, ett oväntat katastrofmöte och en ensam fotbollskväll.
Mannen firar fotbollsfesten inne i stan med ett grabbgäng.


Tistlar blir potatis



I dag började vi dagen på stranden.
Det blev dock inget regelrätt sjödopp för jag hade en ettåring springandes (och mest för att jag är första klassens badkruka).

Vi mellisfikade med kallrörd nyponsoppa och mandelbeskvier...barndomens somrar gör sig påmind.
Flisan fick sig ett premiäråk bak på cykeln - hon tjöt av skratt i nerdförsbacken.
Pyret var skitsur för att hon är för tung att ha där bak - hon skulle bara veta vad som står i mormor och morfars sommarhus, blänkandes UTAN stödhjul till sexårsdagen på tisdag!

Sedan dök halva släkten upp
för att hjälpa till med vår överväxta trädgårdsoas.
Vi hade kallat in kavalleriet.
Det revs och slets i solen så det går knappt att känna igen sig.
För att inte tala om stora trädgårdslandet! Häromdagen stod ogräset knähögt och idag transformerades jorden till prydliga potatisrader.

Tänk färskpotatis - kanske inte till midsommar - men i juli alla gånger!
Mmm...
Växthuset blev begåvat med en paprikaplanta (Tack, LillMicke!) - mer potatis (större chans till midsommar i det klimatet!)
Vi inväntar några tomatplantor som ska inhandlas på torget i morgon.

Kvällen spenderade familjen på IcaMaxi med veckohandling och det största eventet var för Pyret som skulle välja någon leksak för sin peng hon fick av Moster idag.
Tuschpennor fick det bli.

Själen och kroppen
har fått sitt minsann.
Det känns att man har fått en dag extra - långhelg.
Underbart.

Either you love them or...















Foppatofflor.
Platsskor.
Trädgårdsclogs.
Kärt barn har många namn och jag tillhör kategorin som tycker att såna är bland det fulaste jag vet.
En landsplåga...tills nu.

Jag ändrade för någon månad sedan när jag ser hur praktiska dessa märkliga skor är.
Barnen sabbar ju ett par "vanliga" skor på nolltid på dagis, i trädgården och på stranden.
Det blir varma och svampiga i gympadojjor, fina tjejsandaler håller inte för slitaget och så blir det automatiskt skavsår jämt om man är utan strumpor i.
Lösningen?

Crocs?
Ja, faktiskt. När jag surfade runt och tittade vad de kostade så baxnade jag för dessa plastmojjänger.
Måste man ha märke? Nej, kanske inte. Men dessa är ju gjorda i rätt sorts plast, ergonomsiska etc. Det som avgjorde var att alla fröknar på vårt kommunala (?!) dagis fick rekvidera ut ett nytt par för säsongen - i tjänsten.
Då tänkte jag: Okej, vi provar på barnen och ser om det nu är så fantastiskt praktiska, sköna och oumbärliga.

Resultat?
Jo, vi gick ju så klart till Crocs flagshipstore i London förra helgen och försedde en majoritet av familjen till halva priset mot hemma.
Jag blev häpen över produktutvecklingen på så pass kort tid - många roliga modeller för stor och liten.
Lillan fick två par - ett par
Croclings i färgen Haze och ett par Disney Caymans i pink/pearl.
Pyret fick ett par Mary Janes i färgen Cotton Candy - som pryder inlägget här.
Och jag kunde inte låte bli dessa Celeste Canvas vitt med den karakteristiska gummisulan i.

Svettiga?
Nej, inte alls - hur det nu går till - jag vet faktiskt inte...
Men framför allt sköna! Man svävar ju!
Jag ångrar att jag inte köpte ett par klassiska Caymans också - som håller för beachen...
Man är väl inte sämre än man kan ändra sig ;-)

Tur att Mannen ska till London om en vecka eller så *hihi*

Ofrivillig bloggpaus

Tillbaka!
Både analogt och digitalt.
Min blogg har flyttat. Tydligen.
Det var en teknikalitet och tog lite tid.

Dagarna har sprungit förbi som vanligt.
Alldeles för mycket jobb för min smak.
I dag har vi förberett vår 6 juni-picnick med godsaker.
På morgondagens agenda står grevépaj i brist på västerbottenost.
Mannen fixade en makalös grillmiddag med kall rosé i uterummet när barnen hade somnat.
Yummie.

Nu stupar jag och tänker på alla lyckliga studenter som firar i dag.
Jag bjuder på en härlig Londonbild och längtar tillbaka...


hits