tilt


i dag är det en bra dag fast jobbig dag.
Mannen min ligger på operationsbordet.
då är man inte kaxig. fast det lät jag honom inte veta så klart - innan.

min man ska in på en operation för fått sin sköldkörtel förstorad (sitter i halsen). det är jobbigt - ett komplicerat ställe. och sedan blir han medicinsbunden livet ut.
livet går sin gilla gång, man lever på och har det bra alla är friska.
så en dag så är det inte så. vi har vetat om men så i går morse, måndag ringer de från sjukhuset. "kan du i morgon"-typ.

ja. vi vill ha det gjort. Mannen vill verkligen ha det gjort. han har legat på en prioriterad lista ett tag. och nu så. poff blir det av.

när vi släppte av honom i morse, värkte det i hela kroppen.
jag ville följa med in.
man får inte det.
det fick inte han heller de gånger jag har behövt honom.
sen vid uppvaket - inte heller då.
då vet jag att jag har ifrågasatt varför andra patienter har sig anhöriga med...
då har jag fått svaret "jaha, dom. de kommer från en annan kultur - det är viktigt för dem att ha med sin mamma vid alla tillfällen".

jaha. men i MIN kultur som jag har - vill jag ha min man. han är mest viktigt för mig.
(ja, faktiskt viktigare än mina barn på det sätt att han är en förutsättning för deras
existens. det kanske är den viktigaste nyckeln i hela småbarnsträsket - så glöm aldrig det!)

alltid. vill känna tryggheten av hans hand - vämande på mig och höra hans lugnande ord.
och i dag - vill jag praktisera kulturen att kunna vara hos honom. när han vaknar och får ett rum i alla fall.
vi får se om vi ens får göra ett besök hos honom..barnen får säkert inte komma.
jaja, jag vet i allra högsta grad om alla infektionsrisker...

men fan vad jag saknar honom. så det svider inuti. och kan inte tänka mig något annat än att telefonen snart ska ringa och höra att han är okej. jag får en klump i magen när jag tänker på hans stolta ryggtavla gå in i sjukhusportarna. ensam.
han är den finaste i hela världen.

min värld står stilla utan dig.
kom hem älskade.
ingenting får hända dig.
ring nu.
din lilla familj dyrkar dig.
kom hem.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits