ok, puh!

det är okej med Mannen, min.
han har tjyvsms:at små finurliga texter till mig.
operationen startade sent så allt drog ut på tiden.

mitt hjärtat stod stilla ett par timmar - kändes det som...
så skönt att höra hans skrovliga, morfintyngda-stämma.
"det är jag - det är bra"

nu väntar jag hem honom i morgon förhoppningsvis.
då ska jag mysa och pyssla för fulla muggar.
puhhh...va skönt att allt verkar bra.

ta nu hand om varandra, ni med!
kram

tilt


i dag är det en bra dag fast jobbig dag.
Mannen min ligger på operationsbordet.
då är man inte kaxig. fast det lät jag honom inte veta så klart - innan.

min man ska in på en operation för fått sin sköldkörtel förstorad (sitter i halsen). det är jobbigt - ett komplicerat ställe. och sedan blir han medicinsbunden livet ut.
livet går sin gilla gång, man lever på och har det bra alla är friska.
så en dag så är det inte så. vi har vetat om men så i går morse, måndag ringer de från sjukhuset. "kan du i morgon"-typ.

ja. vi vill ha det gjort. Mannen vill verkligen ha det gjort. han har legat på en prioriterad lista ett tag. och nu så. poff blir det av.

när vi släppte av honom i morse, värkte det i hela kroppen.
jag ville följa med in.
man får inte det.
det fick inte han heller de gånger jag har behövt honom.
sen vid uppvaket - inte heller då.
då vet jag att jag har ifrågasatt varför andra patienter har sig anhöriga med...
då har jag fått svaret "jaha, dom. de kommer från en annan kultur - det är viktigt för dem att ha med sin mamma vid alla tillfällen".

jaha. men i MIN kultur som jag har - vill jag ha min man. han är mest viktigt för mig.
(ja, faktiskt viktigare än mina barn på det sätt att han är en förutsättning för deras
existens. det kanske är den viktigaste nyckeln i hela småbarnsträsket - så glöm aldrig det!)

alltid. vill känna tryggheten av hans hand - vämande på mig och höra hans lugnande ord.
och i dag - vill jag praktisera kulturen att kunna vara hos honom. när han vaknar och får ett rum i alla fall.
vi får se om vi ens får göra ett besök hos honom..barnen får säkert inte komma.
jaja, jag vet i allra högsta grad om alla infektionsrisker...

men fan vad jag saknar honom. så det svider inuti. och kan inte tänka mig något annat än att telefonen snart ska ringa och höra att han är okej. jag får en klump i magen när jag tänker på hans stolta ryggtavla gå in i sjukhusportarna. ensam.
han är den finaste i hela världen.

min värld står stilla utan dig.
kom hem älskade.
ingenting får hända dig.
ring nu.
din lilla familj dyrkar dig.
kom hem.

Första snön ...



Första snön kom i går över vårt lilla hus i backen.
Det stannade bara några minuter i taget.
Vitt och vackert - sen väck.

Föräldrarna var barnvakt och vi startade med en kalaskväll.
Smörgåstårta och småkusinsbus förgyllde höststormen.
Och jag måste bara tipsa om min uppskattade present till
mamma eftersom som var anledningen till firandet.
Hon är en obotlig bokmal och Pappa stackarn får åka och
köpa nya bokhyllor varje år när mamma har shoppat loss på
Bokmässan...

Så jag har knäckt nöten - eller en del av den.
Akademibokhandeln har något som heter Läsecirkel.
Man betalar 349 kronor för 52 stycken nya böcker - går
dit med ett medlemskort och tar en ny bok, varje vecka.
Inte för att det kommer räcka med en i veckan för Mam...
Bra presenttips i alla fall. Läs mer
här.

Jag var efter det på vinkväll med tjejerna på ön.
Alltid lika mysigt och med några nya ansikten.

Idag har vi varit lediga och haft innedag med lite
rinnande näsor. Barnen sover.
Nu sitter jag framför Idol och väntar på flygtaxin.
Mannen är på väg hem från Paris. Jag har dukat upp
för en chardnonney date med levande ljus.
Nu hör jag taxin!

Pappa i Knöl?



Näe, Köln. Berättar jag för sexåringen.
Mannen är där och inte här. Nu har det gått två nätter och det är för länge...
I bland känns det lättare ifrån varandra och ibland motsatsen.
Längtan är bra. Men kan var asjobbig också.

Min lilla firma (fyyy, säger tjejerna på företagsutbildningen nu - för det
är tydligen typsikt tjejer och säga "lilla") går bra och jobben tickar in.
Jag har bråda dagar med flera deadlines. Men det är så underbart!

Vill jag klippa mig på arbetstid - just fine! Det finns ju mest tider då!
Vill jag ha sovmorgon - just fine! Det är ju jag som får jobba igen!

Men idag körde det ihop sig lite, Pyret va hängig.
Ja happ, vänta jag ska ringa chefen och vabba...
Jo, tjena.

Det blev Barnkanalen, köksbordskontor och hemglass som löste det.

Honey, come home!

ps, och nu missar Han svenska krimstarten, maria wern.

Bara vara-dag

I dag har vi bara varit.
Vi har vår tredje bröllopsdag. Men vi firar den i morgon, torsdag.
I dag har vi bara hängt.
Och varit lediga.

En tur till Eskilstuna fick det bli - god lunch på Waynes.
Shopping: Blusar, väst, och jeans.
Mysigt med höst.
Jag ser fram emot vårt huvudstadsbesök i morgon.
Åh, måste sova nu så man orkar fira!
Natti!

Planering: Bröllopsdag



Ett simpelt relationsknep är att hålla koll på viktiga gemensamma dagar.
Bröllopsdagen vår - is coming up - 3 september.

Vi planerar lite för den. Inget extravagant i år (egenföretagaren stramar).
Men något extra special - måste vi ha för oss.
En guldkant på onsdagen helt enkelt.

Vi startar med stockholmstur och jag har bokat frukost på
Clarion Sign.
Jag fick ett presentkort när jag var på eventet jag berättade om och nu
ät tiden inne att utnyttja lite freebees.
Indiskt till lunch lutar det åt.
Och förhoppningsvis lite reashopping.

Kanske nåt festligt?
Vi ska ju på Mia & Robbans bröllopsfest på lördag den 6:e - så kuul!

Guardian Angel


Vi har haft en skyddande ängel hos oss under midsommar helgen.
Familjen har haft en osannolik olycka med lyckligtvis god utgång.
Världen vänds upp och ner på hundradelar.
Värderingar likaså.
Prioriteringar.
Livet är viktigast.
Och kärleken.
Allt annat är petitesser.

Alla mår bra.
Fysiskt.
Psykiskt tar det nog betydligt längre tid.
Trauma.

Vi måste vara några av jordens godaste varelser eftersom vi hade en sån uppbackning med guldstjärnor i himlen - eller nåt.
Det känns som jag har fått ett varmare hjärta och helt nya ögon att se med.
Och älskar om möjligt ännu mer - min familj.
Hoppas ni andra har haft en bra midsommar!
Var rädda om er.
Kram
//L

Nu fyller jag inte år längre...

Det är bara några minuter kvar av min födelsedag.
En halvskum dag för Mannen är inte hemma - han är i Liverpool.

Han firade mig dock storstilat sent i går kväll när jag kom hem från jobbet sommarfest - som bestod i en båttur i Stockholm skärgård, italiensk buffé och musik.
När jag klev in hemma trött och dan efter att kört hem så möts jag av findukning med serpentiner, skumpa och räklandgång!
Jag fick en klocka som jag önskade mig!
En oslagbart mysig stund - bara han och jag.
Äkta Man.
Äkta Champagne.
Det är äkta kärlek. :-)



På eftermiddagen fick jag prov på underbara vänner.
Annika kom förbi med en pralinask och en helt ny inredningstidning
till "ensamma-födelsedagsmammans-kvällsmys".
Jag blev jätteglad!

Barnen är sjuka så det känns lite trist att vara inne och hemma.
Speciellt en sån här dag.
Men vi har haft mysigt och hämtat krafter.


Konvaljer till mor

16140-564

Mors Dag.
Jag har varit mamma i 6 år snart. I dag har jag blivit ordentligt firad - helt oväntat när jag inte ens funderat på det. Mer än att jag skulle minnas att ringa och gratta min egen.

Vi har verkligen firat i det kommersiella tecknet...(som handlarna har tilltänkt).
Familjelunch ute, sedan på stan fick jag köpa min efterlängtade ljusa kofta (åh!) och så avslutade vi med en glassorgie. Barnen lämnade kvar sina så då förstår ni hur mycket det blev!

Och slutligen så ryckte Pyret ut mig hemma i trädgården för att titta på något som jag antog var den 8:e snigeln för dagen - men det var en utsökt liten liljekonvaljbukett med rosa garn om själkarna gömd på vår lilla bergshäll.
Det vackraste man kan få.
Kärlek.
Mannen överträffade med att bjuda på sin tiopoängspasta till middag och barnen rumlade i säng.


Sthlm t o r

image500
foto www.fotoakuten.se

I dag har jag varit i huvudstan och nästan med ett vändande tåg hem.
Ett möte och sen tillbaka - waste of time.
Egentligen skulle jag i och för sig stannat hela dagen men det tar bort så mycket aktiv tid att sitta i möten så jag hävdade min frånvaro.
Jag har en deadline.

I dag har jag längtat efter min lilla ettåring - så fysiskt.
Så underbart att få hålla henne i min famn när jag kommer hem.
Jag vet att det låter konstigt - att man längtar mer efter ett barn.
Klart jag saknar båda men med lillan har jag en annat band till.

Min stora och vi har gått igenom så mycket. Vi har blivit tvugna att lämna henne så tidigt.
Så man kan tänka att det borde vara tvärtom. Men kärleken är så klart lika stor!
Men efter våra prövningar så vet jag att hon inte saknar mig på samma sätt.
Jag finns alltid där ändå. Även om det inte är fysiskt.

Sen är hon ju nästan sex år såklart och så mer självständig. Det gör ju också skillnad.
Märkligt det där med kärlek. Så stark, så oväntad och inte alltid konkret.

Nu ska Mannen och jag mysa i soffan med ett avsnitt av Örnen från cd-boxen.

mama told me

image480

jag har inte fått någon semla..än.
men jag tänkte köpa mig med några hem till familjen - det är ju tradition!
man måste hålla på traditionerna - sånt är viktigt :)

från att dagarna spinger iväg så tycker jag att tiden går sakta på jobbet.
i och för sig är jag inte inne i allt redan (thank god) men det är ändå en reflektion.
jag har varit hos frissan i två timmar och ändå är klockan bara 15.00 ?!
märkligt.
håret blev bra tycker jag. jag tog av en en decimeter på längden. upplevelsen blev att den ser tjockare ut.
eller va fasen man får trolla med knäna när man inte är född med allt...

föräldrar.
visst är det konstigt att det som de säger/har sagt sitter jäkligt hårt i själen.
varför fastnar deras ord där?
i ryggmärgen?
andra synpunkter. åsikter eller kunskap som man borde spara på bara rinner av.
jag vet att det är larvigt.
men jag hänger upp mig lite för mycket på vad de säger/tycker.

mamma har sagt att jag är för gammal för att ha långt hår.
men jag vill ha det.
jag känner mig tjock i kort hår.
jag passar inte i såna frisyrer.
jag kanske provar det senare.

får man säga vad som helst till någon bara för man är förälder?
det är kanske speciellt då man ska tänka sig extra noga för.
eftersom alla de spikarna drar.

jag tänker göra det.
tänka mig för vad jag säger för personligt till mina barn.
så onödigt att de ska ha ett eko av något som jag kanske tänkte på för stunden.
jag är deras förebild och de lyssnar till mina åsikter.
åsikter som betyder något i deras liv.
och nu menar jag ju inte vanlig uppfostringssaker utan personliga tyckanden om utseenden, vänner, kärlek etc.

allt det negativa, avundsjuka, giriga, svartsjuka, onda, fula finns det tyvärr så mycket gratis att värja sig emot ändå.
jag vill hellre att positiva peppanden, beröm och andra lyftande citat ska ringa i deras medvetanden när de växer upp och är vuxna.
en del tror att vi ska ge våra barn tak över huvudet och utfodra dem i tjugo år.
men jag vet att det är endast det grundläggande - vi utgör våra barn.
det är min övertygelse.

om torkvindor och ensamhet

image70

snygg torkvinda från
designonline.se
jag har tvättat ett par maskiner idag och som en sann villaägare låter jag de torka i vinden.
fast jag är inte kompis med våran gnisslande fula cheap-vinda...
utan hittade den här pjäsen i furu som är betydligt vackrare :-)
1500 loppor plus frakt...näe..inte prioriterat :-/

vi har precis haft Allsångspremiär - jag och Pyret med popcorn och kolaremmar i soffan..mys.
saknar Mannen - kom hem - det är mycket roligare när du är hemma med oss!
va snopet, jag trodde jag skulle försöka njuta och va lite själv när barnen somnat.
fast det inte lika kul att ta kvällsmacka och sommardeckare ensam.

tänk dem som är ensamma varje kväll.
självvalt eller inte.
tänk dem som har _valt_. de kanske inte vet något bättre - för de inte har hittat rätt person att dela allting med.
tänk dem som inte har valt och inte vill något högre än att träffa någon...

jag är så innerligt lycklig över att jag hittat, älskar, lever och är gift med världens underbaraste man, A.
det är inget självgående skepp - näpp. vi får hala, segla genom alla väder, ankra, lätta och segla vidare - det ska gudarna veta. men det är värt det. varje dag, ja faktiskt.

sen att vi har världens små vackraste barn är bara som grädde på moset.
vi ses snart, älsklingen.

jag avslutar med lite musikpoesi från Mauro Scocco:
"Du är aldrig ensam, så länge jag andas
Så länge mitt hjärta kan slå
Du är aldrig ensam, glöm aldrig det
Jag gör vad som helst för dig, det hoppas jag du vet
Ja det hoppas jag du vet"

ur "Du är aldrig ensam"



min kärlek o jag

16140-5

Mannen och jag...den 3 september...m.mmm.mm..

jahapp - halva veckan har flugit förbi.
i halvlek konstaterar jag att livet har återgått till vardagen vilket faktiskt _är_ välkomnande.
förutom att Mannen o Pyret har varit sjuka och hemma hittills.

sitter med lite tråkiga uppdateringar..drömmer om nästa utlandstripp :)
så mycket att välja på ? så svårt att bestämma sig. just idag vill jag till...Italien.
ha en hyrbil åka ut på upptäcksfärder med min lilla nyfikna familj.
stanna i små städer äta goda luncher - shoppa fett i större städer. och mest bara viiiilla och läsa en bra bok.


att bli en bra människa –

är inte svårt som mamma...

en helt vanlig söndagsmorgon framför Nick Jr – Livia konstaterade nyss att "Kossan Klara också är snäll". jag sitter mest och funderar över att det  är konstigt hur folk som är föräldrar kan vara elaka och egoistiska.


jag tycker att man  blir otroligt medmänsklig när man blir mamma.
på dagis knäar jag och aktiverar de där barnen som aldirg säger något och i går pratade jag hurtigt med den där pojken (ni vet – killen med flaskbottnar till glasögon) vid "helikoptern" på Coop Forum.
och igår hade vi premiär på familjegympa på Friskis –jag hjälpte en liten snorig (vill dock INTE bli sjuk!) flicka att hitta sin mamma..
nu blir jag liksom "tvungen" att föregå med gott emempel inför Lillan. så till och med här hemma framför tv:n så känner jag hur moralkake-programmen har ett järngrepp över mig.,,.om hur man måste säga förlåt och vara en snäll "Mammis".


jag är inte så snäll som jag gör mig egentligen – tror jag. å andra sidan känns det också bra när jag går tillbaka till Lia (när jag fått frispel av barnvagnar och kundvagnar!), som jag halkar på framför köksbänken – och enkelt säger förlåt för att jag brusade upp och får världens kramkalas tillbaka.

desto mer främmande känns det är när man tänker på hur andra "föräldrar" kan knata på en buss med hela väskan full med sprängämnen och förgripa sig på barn – än mindre sina egna?!


det är verkligen INTE allt man kan förklara för sina barn i framtiden  – den saken är säkert.
speciellt nu när jag nuförtiden går omkring med något tv-framkallat-barn-kärleksbudskap till alla.

riktig lycka

i dag hände något underbart!
mannen jag lever med och har världens underbaraste lilla tjej med sa:

 

"jag är lycklig"

 

helt enkelt

det är det jag strävar efter i mitt liv - att vara lycklig...

sen om jag kan få  Andres lycklig så är det livsbonus!
min målbild: att må bra - att leva - dela livet med någon - älska någon

som älskar en tillbaka på riktigt - som jag verkligen är lycklig med.

for better and worse - och vi har passerat en hel del under våra futtiga år tillsammans! 

kanske behövde vi igenom allt för att för att riktigt veta :)

 

jag vet.

 

och det gör att jag riktigt längtar tills den 3 september..när vi ska gifta oss *pirrpirr* 

 

 

vi människor - vi är som frukter!

i dag är jag en mogen nektarin - helt klart.
mjuk både utanpå och inui - andra dagar kanske mer äppelkart...;) 

 

vad är du för frukt idag? 


Modig kärleksblogg

jaha - då måste jag komma- i-gång lite och bli varm i kläderna.

jag minns första gången jag var i närheten av en blogg det var många år sedan..det var en "öppen" dagbok från en kille i staterna där han totaldeklarerade sin kärlek till en tjej - varje dag! (jag blev helt paff - över hans mod!)
jag hittade honom av en slump när jag sökte efter låttexter - han var verkligen intensiv på den fronten.
alla låtar han gillade och kände igen sig i - publicerade han som kärleksprosa.
underbart - för tänk efter hur mycket lyrics det kan bli - som man kan identifiera sig med.
och tjejen - hoppas hon förstår hur stor hans kärlek var...det lät inte som han precis hade skickat länken till sin blogg...

måste leta på den gamla adressen och se om de fick varann...
det kan jag nästan inte låta bli.

jag återkommer i frågan :)



hits